1/90
Hola!
Sa... dag 1 av 90 och an sa lange kanns det helt okej. Det ar lite jobbigt med hojden; hade 84 i puls nar jag vaknade imorse, men det ska ga over om nagra dagar. Eftersom Cusco ligger 3400 m over havet ar det en stor omstallning, men det gar ratt bra anda. Vi bor pa en kulle sa vagen upp kan bli riktigt jobbig, och man kanner sig lite tung i huvudet. Dricker mycket vatten och coca-te :)
Det smakar helt okej, lite grasigt. Forbjudet att ta med sig hem och kan tydligen lamna spar... haha.
Kommer precis fran balkongen som ar utanfor varat rum (inte en del av rummet alltsa). Har suttit i solen och last lite. Hosten har precis borjat rulla in; stekande sol pa dagen men kallt pa morgonen och kvallen. Tur att jag har en mor som stickar och har forsett en med sockor. De akte pa nar det var sangdags igar :)
Ja... idag ar forsta heldagen har och det har gatt bra hittills. Vi gick upp imorse och at frukost innan vi fick ta ett litet prov for att se vilken niva vi lag pa, sen var det bara att satta igang. Vi hade lektion mellan 9-12.30. Ar forvanad over hur mycket jag forstar nar folk pratar. Det har kommer att ga bra ska ni se.
Resan gick bra, fram till sjalva inresandet i Peru. Jag sov och kollade pa film (Pirates of the Caribbean 4 SUGER).
Nar vi kom fram till tullen i Lima fick jag en 30-dagarsstampel. Ska vara har i 90!
Nar jag sa till fick jag till svar att dt var forsent att andra i systemet och ville jag forlanga var jag tvungen att betala $77.
Tror inte det!!! Man far vara i Peru i 90 dagar utan att behova visum (ergo, betala). Hon pratade sjalvklart ingen engelska sa vi sprang runt och pratade med lite alla mojliga innan hon tillslut - precis innan tararna kom - gjorde om 3:an till en 9:a och sa hejda. Vi far val se vad systemet och Peruanska staten sager nar jag ska aka hem :)
Efter det var det dags att hamta vaskorna. En vaska kom, en till, tva till, Pelles...
Men inte min! De fick ringa och be dem kolla planet igen. Really!? Vart kan den mojligtvis ha gomt sig. Tillslut hitta de den. Ingen idé att fraga, tankte jag, sa jag tackade och tog emot. On we went for att talnodigt vanta pa nasta lilla resa som skulle ta ca 1h. Det var snudd pa kaos. Nar vi val fick ga pa planet var klockan nastan 11; varan landningstid i Cusco.
Over en timma forsenade landade vi, bara for att inse att det inte var nagon dar for att hamta oss. Efter nagra vilsna blickar runtikring oss och ett antal "no, gracias" till alla taxichaufforer kom det fram en jattesnall tjej som hjalpte oss att ringa till skolan. De kunde inte hamta oss forens om 30 min sa vi fick tipset att ta en taxin fran gatan.
Vi lever an! :)
/S
Kommentarer
Postat av: Anonym
Kul att läsa hur ni har det, fan vilken otur du hade på resan ner då.. Hoppas att ni har det super och saknar dig redan här hemma, men nu är det ju "bara" 89 dagar kvar tills vi ses igen:(
Massa pussar och kramar från ett fesljummet svergie och emsan'
Postat av: Lollo
Om första dagen var så fylld av äventyr så undrar man ju onekligen hur de resterande 89 skall bli. Det skall bli mycket spännande att följa detta.:-)
Känns skönt att ni har varandra, var rädda om er och ta inga mer taxi på gatan. Var det inte deras J__la skyldighet att hämta upp er?????
Puss och Kram mamma.
Ps. tur du tog med sockorna, har Pelle sina med sig också?
Postat av: Majsan.
Om du visste vad jag blev glad när jag
fick veta att du skrivit på bloggen så
man kan följa era äventyr.
kraqm .
Trackback
